# Från idé till isjakt
Author: Niklas

Min dotter och jag vill **bygga varsin isjakt**. Vi får se hur långt vi kommer. Jag tänker skriva och visa i den här tråden hur det går.

Det började med att jag råkade se att [Stockholms Isjaktklubb](https://idrottonline.se/StockholmsIsjaktklubb-Issegling/) hade träff på Värtan utanför Ranängen i Djursholm för några helger sen. Där fanns allt från hemmabyggen för en person till mer än 10-meter långa 8-mannajakter byggda för ett sekel sen.

Jag blev helt såld och **läste allt jag hittade om sporten, isjakterna, tävlingsklasser, klubbar, historien och hur man bygger en isjakt**. Någonstans lyckades jag väcka min dotter Emmys intresse också och vi bestämde oss för att bygga två isjakter tillsammans.

En av de saker som fångade mitt intresse för isjaktsporten, var **bredden på utövarna**. Där fanns allt från barn till medelålders och seniorer. Jag skulle nästan tro att seniorerna var fler än 20- till 30-åringarna.

**När jag var yngre seglade jag** en del med kompisar. Med familj, jobb och allt annat har det inte blivit någon segling de senaste 25 åren. Nu tänker jag att **med isjakt är det annorlunda**. Man behöver inte ligga under skrovet och slipa och måla hela vintern. Det behövs ingen båtplats eller ett stort utrymme för vinterförvaring. Sveriges vintrar kan erbjuda något roligt att göra utomhus. Jag får tillbringa mer tid med Emmy. 🙂 

![Hundraåriga Svanen tror jag att det här är](https://files.ifokus.se/u2/a42ec4f9b22248e1052ce0645f644265/default/)

### Hundraåriga Svanen tror jag det här är.

![Röd XV-jakt (Femtonjakt)](https://files.ifokus.se/u2/7922bf83848332beb948e4ea2b650c1a/default/)

### Röd XV-jakt med rattstyrning.

![DN-jakt för en person. Namnet kommer från tidningen Detroit News som anordnade en designtävling för isjakter på 1930-talet](https://files.ifokus.se/u2/cbc6daf3033c6d5a1a56ec69f58667d0/default/)

### DN-jakt för en person. Namnet kommer från tidningen Detroit News som anordnade en designtävling för isjakter på 1930-talet. DN-jakter kan komma upp i hastigheter långt över 100 kilometer i timmen.

![Det här är en Isabella Classic. Modellen skapades först av svensken Bernd Stümer. Målet var att göra en billig isjakt som vem som helst kan bygga och anpassa efter egna önskemål](https://files.ifokus.se/u2/e16607108b373dfce0f7a877b883633f/default/)

### Det här är en [Isabella](http://www.isabella-iceboat.com/) Classic. Modellen skapades först av svensken Bernd Stümer. Målet var att göra en billig isjakt som vem som helst kan bygga och anpassa efter egna önskemål.

![Ice Optimist är en barn- och ungdomsklass. Namnet kommer av att man använder segel från optimist-jolle.](https://files.ifokus.se/u2/d21695ddcbae804409924e33ebf4a5ea/default/)

### [Ice Optimist](https://www.issegling.se/hurborjarjag/Klasser/IceOptimist) är en barn- och ungdomsklass. Namnet kommer av att man använder segel från optimist-jolle.

![Jag tror att även det här är en DN-jakt. En sak jag har funderat över, är varför man har valt att låta rorkulten i alla isjakter jag sett styra på samma håll som segelbåtar. För mig känns det mer intuitivt att luta inåt i kurvor och ta rorkulten med mig, men så är det inte gjort.](https://files.ifokus.se/u2/7beb54bb49ed5f5ec1a290d78119d97b/default/)

### Jag tror att även det här är en DN-jakt. 

En sak jag har funderat över, är varför man har valt att låta rorkulten i alla isjakter jag sett styra på samma håll som segelbåtar. För mig känns det mer intuitivt att luta inåt i kurvor och ta rorkulten med mig. Så är det inte gjort.

## Comment 1
Author: Banjoman

#0: Spännande! Detta ser jag fram emot att få följa!

## Comment 2
Author: Emo

Så roligt. Alltid givande med flera som gillar samma äventyr. I synnerhet när man kan göra något tillsammans med barn, barnbarn och brnbarnsbarn. Jag önskar er en massa glädje med byggena. Ska ni bygga två likadana eller olika?

## Comment 3
Author: Niklas

#1: 🙂 Håll tummarna för att vi är tillräckligt uthålliga.

#2: Det blir åtminstone i grunden samma modell av isjakter. Vi får se hur det blir med detaljerna. Emmy får gärna anpassa som hon vill. Jag ser till att den ska bli bekväm för någon med min längd. Det behöver hon egentligen inte göra eftersom hon är kortare. Å andra sidan kan hon vilja låna ut den till någon som är längre och kostnaden blir i stort sett densamma.

## Comment 4
Author: Niklas

Det finns ritningar på nätet för de flesta typer av isjakter. Här är några jag har hittat:

* [DN-jakt](https://www.idniyra.org/about/specifications/)

* [Skeeter](https://www.iceboat.org/2018/06/20/drifter-plans/)

* [Mini Skeeter](https://www.woodenboat.com/boat-plans-kits/mini-skeeter-iceboat)

* [Ice Optimist](https://www.iceboat.org/buildopti/)

* [Monotype XV-jakt](https://www.monotype-xv.org/rules/index.htm)

* [Cheapskate Iceboat](https://iceboat.me/cheapskate/)

* [Isabella Classic](http://www.isabella-iceboat.com/svensk%20Classic%202018.pdf)

* [Isabella KISS](http://www.isabella-iceboat.com/Isabellakiss%20svenska%202018.pdf)

Emmy och jag är ute efter **mesta möjliga nöje** med **minsta möjliga arbetsinsats** och pengar. Därför faller DN-jakt, Skeeter, XV-jakt och Ice Optimist bort. En av [Bernd Stümers Isabellor](http://www.isabella-iceboat.com/) är vårt givna val. 

**Isabella Classic** är den ursprungliga modellen som Bernd Stümer ritade omkring 1993. Den kan man bygga med vanliga furureglar, plywood-skivor, vinkelbeslag och en windsurfingmast.

**Isabella KISS** (Keep It Stupid Simple ≈ håll det idiotenkelt) är en vidareutveckling av Classic. Den har flera förbättringar. Bland annat är hjälpmasten lite enklare konstruerad och nosbrädan är längre och böjd för att höja komfort och hastighet. 

Isabella KISS är den grundmodell vi utgår ifrån. Sen tänker vi anpassa den efter våra egna idéer. I byggbeskrivningen finns alla viktiga mått som vi bör hålla oss till för att få bästa seglingsegenskaper. Så länge som vi behåller dem kan vi göra som vi vill. Här är en sammanfattning av **grundlagarna för en Isabella isjakt**:

* Avståndet mellan **framkanten av plankan** (den som bakmedarna sitter på) **och huvudmastens fot** ska vara 130 centimeter.

* **Durken** ska vara ungefär 110 centimeter lång för att en person som är 190 centimeter lång ska få plats med benen.

* **Hjälpmasten** ska vara 170 centimeter hög.

* **Plankan** ska vara 250 centimeter lång.

* **Plankans akterkant** ska sitta där ryggstödet möter durken så att man i huvudsak sitter ovanpå plankan.

* **Nosbrädan** ska fästas med en skruv 10 centimeter bakom skrovets framkant och en skruv ytterligare 40 centimeter bakåt.

* **Nosbrädan** ska vara 250 centimeter lång.

* **Skrovets bredd** där man sitter ska vara 50 centimeter. Då kan de flesta ska sitta bra utan att halka omkring eller sitta trångt.

* Vid **främre skottet** ska skrovet vara 40 centimeter brett.

* **Hjälpmastens stag** ska sitta minst 100 centimeter framför huvudmasten.

* Snåla inte när det gäller **block**. De ska vara kullagrade och ha en stor trissa så att de rullar lätt.

![Detaljbild av en Isabella KISS vid Ranängen i februari 2021](https://files.ifokus.se/u2/999a44b210a7d1a293ffbbdc27baff8c/default/)

### Detaljbild av en Isabella KISS vid Ranängen i februari 2021

![Ännu en detaljbild. Här syns en av bakmedarna tydligare](https://files.ifokus.se/u2/db4734d29d72c783aa5ccf830aebbc85/default/)

### Ännu en detaljbild. Här syns en av bakmedarna tydligare

![Slalomskidor har tydligen rätt egenskaper för att fungera som nosbräda på en Isabella isjakt](https://files.ifokus.se/u2/d4af66663b3f9ec038d21140b8c9007c/default/)

### Slalomskidor har tydligen rätt egenskaper för att fungera som nosbräda på en Isabella isjakt

![Förstoring av Isabellans mastfot och styrning](https://files.ifokus.se/u2/574ef9f858d0763e73c6b3966b56841e/default/)

### Förstoring av isjaktens mastfot och styrning

## Comment 5
Author: Emo

Ser roligt ut. Hoppas ni får en härlig tid med bygget.

## Comment 6
Author: Niklas

När vi kände till förutsättningarna för isjaktsdesignen ovan började jag skissa på utseendet. 

![Första skissen med de viktigaste måtten uttagna](https://files.ifokus.se/u2/7981c6d5a97d13b7a0c06067c0bbb450/default/)

### Första skissen med de viktigaste måtten uttagna.

![Andra skissförsöket av isjakt med lite fler detaljer](https://files.ifokus.se/u2/23856ffa4cad548b02fb8283c132a169/default/)

### Andra skissförsöket med lite fler detaljer. 

Här är även skrovet kortat från drygt 3 till 2,5 meter. Den borttagna delen av fören tillförde mest vikt och kostnad. Dessutom tänker jag att två och en halv meter ryms i bagageutrymmet på många bilar när sätena är fällda. 

Förstaget behöver sitta minst en meter för om huvudmasten. Det måste dock inte sitta i fören, utan kan sitta exempelvis i nosbrädan.

![Lek med segel](https://files.ifokus.se/u2/cc020d9cab1de47ef59fb09420e5c5fe/default/)

### Lek med segel.

![Ytterligare detaljer](https://files.ifokus.se/u2/6c176658a885aa3ab57698b8d436407c/default/)

### Här ytterligare några detaljer. 

Skrovsidornas tjocklek och mittbrädan är utmärkta. Fören är sänkt för utseendet, minskat luftmotstånd och vikt. Ryggstödet består av en plywood-skiva på 50 x 50 centimeter i 45 graders vinkel. 

Planen är att använda samma 10 millimeters plywood överallt för att hålla nere kostnaderna och minska spillet. Förutom ryggstödet är det däcket i fören och durken, samt några smådetaljer som består av plywood. En 250 x 120 x 1 cm plywood-skiva ska räcka till hela skrovet. I originalritningen för Isabella KISS går det åt två skivor.

Hjälpmasten, som består av en rundstav, har fått ett stöd för huvudmasten i toppen.

![Nosbrädan syns i genomskärning. Testar ny form på däcket vid främre skottet](https://files.ifokus.se/u2/987d5ac718f14ea65668968ab909693b/default/)

### Nosbrädan syns i genomskärning. Testar ny form på däcket vid främre skottet.

![Delarna utlagda för att kunna uppskatta materialåtgången och konstatera att en plywoodskiva ska räcka](https://files.ifokus.se/u2/5d2921bf85e0bacf55dfa45baaaeda6c/default/)

### Delarna utlagda för att kunna uppskatta materialåtgången och konstatera att en plywoodskiva ska räcka.

![Mer färg på isjakten](https://files.ifokus.se/u2/42c28d1c2820afdd913e4d331a2f2674/default/)

### Mer färg. 

Den färdiga isjakten blir antagligen bara fernissad så att man ser träets naturliga färger. Jag tror det ser mest tidlöst ut.

![Sänkt skrov](https://files.ifokus.se/u2/e18eedd4713bfcbd3572d2a95e1c37ab/default/)

### Isjaktens skrov sänkt.

De sista centimetrarna på höjden tillförde mest vikt och kostnad. Vi bestämde oss därför för att sänka det med två centimeter. Det bör bli gott och väl tillräckligt starkt.

## Comment 7
Author: Emo

Det gäller att tänka efter före. Har ni några kunniga isjaktsseglare att diskutera med? Det finns ofta fallgropar när man börjar på något nytt och förbiser vissa detaljer.

Som min son sa när vi byggde ett hus med vedbod och hobbyrum, det är så bra att bygga här för det gör ju inte så mycket det som blir bra lärdomar (fel).

Vi blev nöjda även om vi hade tänkt på mer om vi skulle byggt mer. Han hade nytta av en del när han byggde packhus och vi fick lov att rita själva eftersom vi fick det i denna kommun.

## Comment 8
Author: Niklas

#7: Det finns **diskussionsforum för isjaktseglare** på nätet. Tyvärr verkar merparten av de svenska ha dött. Det är bara skelett kvar av dem. Lite finns på Facebook också. Sen har jag ställt [en](https://knivtillverkningochslojd.ifokus.se/discussion/1497011/hur-handhyvla-langa-brador) [del](https://knivtillverkningochslojd.ifokus.se/discussion/1496364/vilket-tralim-till-isjakt) [frågor](https://knivtillverkningochslojd.ifokus.se/discussion/1496504/hur-mycket-kan-tra-bojas) [på](https://knivtillverkningochslojd.ifokus.se/discussion/1496183/var-kan-privatpersoner-kopa-mobeltra-i-stockholmstrakten) [den](https://knivtillverkningochslojd.ifokus.se/discussion/1496257/limma-med-sprang) här sajten under vägen och fått mycket hjälpsamma svar.

Vi räknar inte med att det blir perfekt. Det är lite av charmen med första bygget. Jag har läst väldigt mycket på nätet och tittat på hundratals bilder och filmer, samt detaljstuderat Bernd Stümers byggbeskrivningar och råd. När det gäller själva snickeriet har jag en bror som kan hjälpa till. Han är snickare.

Det är en fördel att isjakten inte i första hand ska flyta. Den ska ha tre vassa medar och segel. Jag har svårt att se att den inte kommer att åka framåt, men det kanske inte blir några hastighetsrekord eller störtbekvämt. Kommer vi så långt som till färdiga isjakter kan vi alltid göra om det ifall vi tycker om att segla och vet hur vi ska göra det bättre. 🙂 

Även när det inte går så fort ser det rätt härligt ut.

## Comment 9
Author: Niklas

Här syns en annan hemmabyggd isjakt. Enkel men helt klart funktionell. Den som seglar segelbåt vet att 25 - 30 knop känns snabbt. Här är de två personer som åker i samma isjakt i den hastigheten. Plankan ser ut att vara gjord av vanliga tryckimpregnerade reglar. 🙂

## Comment 10
Author: Emo

Huvudsaken är ju att man har roligt. Ett extra plus är ju om man undviker vissa fallgropar.

## Comment 11
Author: Niklas

Javisst!

## Comment 12
Author: Niklas

Parallellt med skissandet har vi börjat **söka efter material** att bygga av. Det handlar framför allt om träplankor, plywood, stålprofiler, bandstål eller stålplåt (6 respektive 4 mm tjocka), syrefasta beslag, block och tampar. 

## Trämaterial

Till att börja med  är det **plankor och plywood** vi behöver för att bygga skrovet. Om man vill ha något annat än furu av halvdan kvalitet och kvistiga och fula plywoodskivor blir det både lite svårare att få tag på och mycket dyrare. Det kallas **snickeri- eller möbelkvalitet**.

För närvarande är vi inne på att använda **ek-plankor och björkplywood** för utomhusbruk. Dels därför att det är snyggare, dels är det hållbarare och dels känns det bättre att jobba med material som varar när vi ska lägga ner eget arbete på att bygga. 

Ute i landet (det vill säga inte runt Stockholm) verkar det finnas **ek** att köpa relativt ”billigt” om man kontaktar sågar direkt. Då flyttas en del av kostnaden till transport i stället, vilket gör det mindre förmånligt. **På Blocket** finns det en del framför allt grövre ek-plankor tänkta för bordskivor och liknande. De kostar typiskt omkring 2.500 kronor för en ohyvlad bräda á 2,5 meter x 0,5 meter och 5 centimeter tjock. Det är varken vad vi är ute efter eller särskilt billigt.

Eventuellt har jag hittat ett mindre snickeri som kan såga till och sälja de plankor vi behöver till ett acceptabelt pris. Det vore roligt att få tag på trä med historia i stället för något från en anonym byggmarknad.

**Björkplywood för utomhusbruk** blir vi antagligen tvungna att köpa av ett båtsnickeri om vi vill ha snygga utsidor. Priserna ser ut att ligga omkring en tusenlapp för 2440 x 1200 x 10 millimeter. Vi vill helst ha 2500 millimeter långa.

## Stål till medar

Stål i de dimensioner som behövs är inget man går till sitt byggvaruhus och köper. Det har gått åt mycket tid till att leta efter företag som säljer sånt till privatpersoner.

Medarna och deras fästen blir vi tvungna att bygga själva. Även material till dem ser ut att bli dyrt. Det **ideala vore rostfritt stål** till medarna så att de inte rostar. En snabbkoll av priserna på rostfritt stål säger att det inte blir det. En 60 centimeter lång 130 x 5 mm bit rostfritt plattstål kostar cirka 1.100 kronor. Vi behöver 3, och egentligen 6 millimeter tjocka, bitar till aktermedarna. Det hamnar med andra ord långt utanför vår budget. 

I stället försöker jag ta reda på vad det kostar att tillverka medarna av vanligt **kolstål**. Om vi målar dem med rostskyddande färg bör det bli fullt tillräckligt bra. Kolstål lär dessutom vara lättare att slipa.

Tidigare har det **gått att köpa färdiga medar** till Isabella, men det verkar inte finnas längre. Fast det kan bli roligt med lite metallslöjd också. 🙂

## Comment 13
Author: Emo

Har du kollat på en skrothandel om det finns något användbart där?

## Comment 14
Author: Niklas

Tvådimensionella skisser i all ära, men det är svårt att förklara för andra hur något kommer att se ut med bara dem. Jag började göra en tredimensionell modell utifrån skissernas mått. Nedan följer en överdriven mängd renderingar i olika stadier och vinklar. 🙂 

När man visar föremål på nära håll i CAD-program blir det ofta ett överdrivet vidvinkelperspektiv. Det gör i det här fallet att isjakten ser utdragen och lång ut. Måtten på modellen är ungefär 2,5 meter bred och drygt 4 meter lång, inklusive nosbrädan. Hjälpmasten är 1,7 meter hög.

![](https://files.ifokus.se/u2/eb481a34d9d08ffa076a7a16602fa992/default/)

### Isjakten snett bakifrån.

![](https://files.ifokus.se/u2/30dbb6562f8a48021d279704a397794b/default/)

### Isjakten snett uppifrån sidan.

![](https://files.ifokus.se/u2/72b86846815f951d38d6ca396b8021da/default/)

### Styrmeden snett framifrån.

![](https://files.ifokus.se/u2/488b43676c39a6a697e3b8db0b43ef71/default/)

### Skissbild av isjakt uppifrån. 

![](https://files.ifokus.se/u2/10072d42a269ca58b80a2b75556da7da/default/)

### Vy snett bakifrån.

![](https://files.ifokus.se/u2/e1ab94ca00685dddb2c4c51aa2e94954/default/)

### Höger aktermede.

![](https://files.ifokus.se/u2/be2c59a0dbbe3219f30bfa70b7b4acef/default/)

### Närbild av mastfästet

## Comment 15
Author: Niklas

#13: Det har jag inte gjort. Jag vet inte ens var det finns någon skrottipp i närheten. Däremot har jag tittat på Blocket. Problemet är att det är rätt speciella delar vi behöver.

## Comment 16
Author: Niklas

Isjakten kommer inte att ha de här färgerna. De är bara där för att underlätta att se de olika delarna.

![](https://files.ifokus.se/u2/ce52cf5f40bf7c5f90d250cd5f464da5/default/)

### Ryggstödet är tänkt att fästas i durken med gångjärn så att det kan fällas platt under transport.

![](https://files.ifokus.se/u2/6700425ec76502f5e9957a9cde88b18f/default/)

### Isjaktens mastfot. 

Jag vet inte om det blir fyra masthål. Det behövs ett för hjälpmasten och ett för huvudmasten. Sen tänkte jag att det kanske är bra med visst justeringsutrymme och ritade ytterligare två hål. Ett alternativ kan vara att sätta mastfoten på ett spår så att det går att skjuta framåt och bakåt.

![](https://files.ifokus.se/u2/b8412ae1941053845dc43d6e4f6e1361/default/)

### Isjakten sedd bakifrån.

![](https://files.ifokus.se/u2/46111dc443ef549266b273d418900906/default/)

### Vänster aktermede.

![](https://files.ifokus.se/u2/566cfffe19c4ad1bdc063a35e042494c/default/)

### Isjakten underifrån. 

Här ser man nosbrädan som är fäst 60 centimeter in under skrovet.

## Comment 17
Author: Emo

#16 Det var bara en tanke. Ibland kan något som används till annat passa utmärkt, kanske det bara behövs lite bearbetning, klippa av en bit eller sammanfoga några bitar. Det kan man se när man går runt och tittar. Ibland hittar jag bra saker på loppmarknaden här i byn och de frågar mig vad jag ska ha det till. Det hade de inte tänkt att man kunde använda det till.

## Comment 18
Author: Niklas

#17: Det är alldeles sant. Jag brukar försöka komma på var det jag behöver används i andra sammanhang. Ofta finns det något och inte så sällan är det billigare när man hittar det inuti något massproducerat. 🙂

## Comment 19
Author: Niklas

När vi var överens om ett ungefärligt utseende började jag rita ett **träskelett**. Jag utgick från ritningen till Isabella KISS och ändrade så att det passade vårt utseende och val av material.

Eftersom vi antagligen kommer att lägga ner en hel del tid på bygget vill vi att **resultatet ska bli både fint och hålla** i många år. Det kan ju hända att vi faktiskt gillar att segla isjakt. 🙂 Därför har vi bestämt oss för att bygga **skelettet av ek**. Alla skelett-delar kommer att starta som 95 x 20 millimeters-plankor som vi sågar och hyvlar till rätt dimensioner.

En bonus med att rita saker i **CAD-program**, är att man kan se total volym på enskilda delar eller hela konstruktionen. Möbeltorr **ek väger omkring 675 gram** per liter enligt vad jag har läst. Det betyder att hela skelettet kommer att väga runt 8 kilo i nuvarande utformning. Det är ungefär hälften jämfört med de första skisserna. Sen tillkommer vikten av plywood, plankan, nosbrädan, mast, segel och allt som hör till det, och sist, och förmodligen tyngst, stålmedarna med fjädring och fästen.

Vi har hittat en **leverantör av ek** som jag tror blir bra. Det är ett snickeri som tillverkar exklusiva möbler. Framför allt bord. De tar hand om hela tillverkningskedjan, från att såga upp och torka ekarna, till färdiga möbler. De använder sörmländsk ek. Vi har beställt 20 meter sågade men inte hyvlade brädor och ska hämta dem nästa vecka.

En sak som har påverkat både designen och skelettet är träets böjlighet. Jag har läst om **basning av trä**, alltså att böja trä med hjälp av vatten och värme. **Träfibrer innehåller lignin**. I rumstemperatur är lignin hårt. **Vid 100 ˚C mjuknar det** och träet kan ganska enkelt böjas. Det verkar i och för sig intressant, men rätt meckigt och inte helt enkelt att få till bra utan övning. Med tanke på priset på ek har vi inte råd att testa oss fram. I stället har vi anpassat isjakternas utseende för att kunna använda raka plankor som vi böjer för hand medan vi fäster dem. 

Jag försökte hitta uppgifter om **hur mycket ek kan böjas** utan att gå sönder eller försvagas mycket. Det var inte lätt. I stället har jag gjort skrovsidorna bara svagt kurvade och hoppas att eken går med på det. Går inte det får vi helt enkelt ändra på designen.

Här är bilder av skelettet. Även det i olika stadier. Tidigare längst upp och senare i slutet.

Inledningsvis hade jag tänkt skruva och limma ihop skrovet. Nu lutar det åt att vi limmar och pluggar i stället. 

* Det är nog roligare att arbeta med träplugg än med skruvar.

* Det blir förmodligen snyggare med pluggar än med skruvar.

* Pluggning är ett klassiskt sätt att bygga skrov.

* Pluggar kostar nästan ingenting. Syrafast skruv är dyr.

* Vi får lära oss något nytt

![](https://files.ifokus.se/u2/5f73005fe376915d9f53773129ffaf15/default/)

### Första lilla biten av isjaktens skelett.

Eftersom skrovet är helt symmetriskt besparade jag mig själv lite arbete genom att bara bygga en sidan av det. När jag hade kommit så långt jag kunde klonade jag, spegelvände och sammanfogade delarna så att det blev ett helt skelett. 

![](https://files.ifokus.se/u2/e366f59bd4cbfc03c2ab8169fee28686/default/)

### Detalj av aktern där man ser träpluggarna som tillsammans med vattenfast lim ska hålla samman skrovet.

![](https://files.ifokus.se/u2/fa3ccf5a36e375b4298153170d5b48f6/default/)

### Hela skelettet som det skulle se ut om alla plankor var lika höga (120 mm, vilket var den ursprungliga tanken). 

Isjaktens för består av nio plankor sammanfogade bredvid varandra för att tåla mycket stryk vid en eventuell krasch.

![](https://files.ifokus.se/u2/c301426489cb257d5f0e5c251637f4ab/default/)

### Här har skrovet fått sin riktiga sidoprofil: Låg i aktern, högst under mastfoten och lägre i fören.

![](https://files.ifokus.se/u2/6bb7eafab362e8cdc51a9e002bf8e323/default/)

### Detaljbild av främre skottet och mittplankan.

![](https://files.ifokus.se/u2/827423c4b3ab00df1b7b8f4c724c3cc4/default/)

### Fören. 

De två hålen genom mittplankan är fästet för nosbrädan. Brädorna i fören är nu förkortade till 5 centimeter för att spara vikt. Fören lutar snett mot aktern för att få en trevligare sidoprofil.

![](https://files.ifokus.se/u2/aa94fa7e62676377581db9ef53b3cfce/default/)

### Hela isjaktskelettet i sin kanske slutliga form.

Jag är osäker på om 7 mm tjock björkplywood räcker för däck och durk eller om det måste vara 10 mm som jag har tänkt ända sen början.

## Comment 20
Author: Emo

Det ser ut att vara ett mycket givande projekt. Hoppas ni får lika roligt som det ser ut att kunna bli.

## Comment 21
Author: Banjoman

#19: Detta fortsätter att vara mycket spännande, och ser mycket bra ut!

Jag skulle dock om jag vore i ditt ställe fundera ett varv till på förbanden mellan de bägge långa sidoplankorna och de tvärställda skotten: limfogar på ändträ, som det ju blir fråga om här, är mycket (och jag menar **mycket**!) svagare än fogar på yta eller kant; även om du förstärker dem med träplugg kommer de habristfällig hållbarhet, något som ytterligare förvärras av att de kommer stå under konstant belastning från de böjda (men inte basade) långsidorna. När man till detta lägger de torsionskrafter som isjaktssegling torde generera fruktar jag att fogbrott inte är långt borta, vilket, alldeles bortsett från hur trist det skulle vara, torde kunna bli ganska farligt om det sker på hård is i hög fart.

Om du till exempel gör skotten längre än jaktens bredd, och sätter samman dem med långsidorna medelst bladfogar, kommer det bli mycket starkare, men oavsett hur det väljer att lösa det skulle jag definitivt anbefalla ytterligare ett tankevarv eller två.

## Comment 22
Author: Banjoman

#21: Har inte kunnat låta bli att gå och fundera på detta ytterligare, och skulle vilja be om att få återkalla min idé om att använda bladfogar, eller annan, liknande konstruktion som sticker ut så mycket på skrovets utsida; om ekipaget välter (vilket jag föreställer mig kan ske) skulle risken vara ganska stor att ytterdelen av bladfogen slogs av, varvid hela förbandet skulle upphöra att fungera.

Jag blir dock vid min tvekan inför lim- och pluggförband i ändträ – jag ställer mig mycket undrande till om det blir starkt nog. 🤔

## Comment 23
Author: Niklas

#21, #22: Tack för dina synpunkter och förslag! 🙂 

Bara för att försäkra mig om att jag inte har varit otydlig i vad jag tänker. Skelettet kommer i det färdiga skrovet att vara limmat och pluggat mellan två plywoodskivor. Pluggarna ska sitta ungefär var tionde centimeter mellan alla skelettdelar och plywoodskivor. 

Förstod du det när du skrev att risken att förbanden mellan sidoplankorna brister är överhängande? Jag har nämligen tänkt att det borde vara en tämligen stabil konstruktion där alltihop är byggt som lådor med stöd åt de flesta håll.

## Comment 24
Author: Banjoman

#23: Aha! Man fattar, man förstår ... 💡

I så fall var nog min oro gnska obetingad – plywoodskivorna skulle jag tro bör ge fullt tillräcklig hjälp åt förbanden mellan skott och långsidor för att det skall hålla. OBS! Skulle jag **tro** – jag är ingen hållfasthetsingenjör eller så, så såväl föregående frågetecken som detta inlägg står på betydligt lösare sand än så. Med andra ord: tro inte att det blir bra bara för att jag tror det. Eller för den delen att det går åt pipsvängen.

De förband jag var orolig för är de där skotten ligger an mot långsidorna: lim fäster som sagt mycket sämre på ändträ, och ändträ håller också sämre att skruva/plugga/dymla i; det har förstås att göra med hur träfibrerna ligger, samt (vad gäller limmet) med att ändträ suger åt sig lim och försvagar fogen genom att så att säga torka ut den. Men om du har plywood över och under som hjälper till att hålla allt på plats borde det kunna gå.

Sedan skulle alltsammans förstås bli bättre, tror jag, om du kunde komma på ett sätt att basa långsidorna – det torde avlägsna en massa onödiga och besvärliga spänningar! Om du inte vill försöka dig på en McGyver-lösning hemma i huset/trädgården skulle du kanske kunna kolla med något av de många mindre träbåtsvarv som väl borde finnas i och runt Stockholm? Eller firman du beställt virket från? Om du tillverkar en formare i plywood eller MDF borde ett sådant ställe mot rimlig ersättning kunna åta sig att basa ämnena och spänna upp dem på formaren medan de torkar?!

## Comment 25
Author: Niklas

Tack för ännu ett svar och för att du hjälper mig att tänka! 🙂 

Jag har läst rätt mycket om basning och olika metoder att göra det utan proffsutrustning. Det ska gå att basa trä inuti en lång plastpåse med hjälp av en stor tekittel med kokande vatten. Möjligen ger jag mig på ett försök om ek-plankorna är obenägna att böja sig för min vilja. 

Även det klassiska sättet, att marinera plankorna i vatten något dygn och sen hetta upp dem över öppen eld eller med en varmluftpistol, borde gå. 

Att ta hjälp med basning utifrån är jag rätt ovillig till. Projektet handlar lika mycket om att klara det själva och lära oss (och eventuellt misslyckas) som om att bli isjakt-ägare till nästa vinter. 🙂 

På tal om träbåtsvarv såg jag att Stockholms Isjaktklubb bor granne med [Djursholms Båtvarv](https://www.djursholmsbatvarv.se/) på ön Stora Skraggen. Det kanske finns en tanke med det. 😉

## Comment 26
Author: Niklas

Det finns många **fördelar med att bygga i CAD**-program innan man börjar bygga på riktigt. 

* Det är lättare att **se detaljer** som inte kommer att fungera och rätta till dem. 

* Det är enkelt att **betrakta bygget från olika vinklar** och se om något behöver snyggas till. 

* Det går att **mäta** dimensioner, avstånd, vinklar, med mera, oerhört noga, vilket kan underlätta bygget senare. 

* Som jag skrev tidigare är det också enkelt att **mäta volymer** på hela eller delar av bygget. På det viset går det att på förhand **räkna ut vikten**. Exempelvis vet jag att nuvarande version av styrmeden, inklusive fjädring och fäste, kommer att väga 13,4 kilo. Det är ganska mycket så jag ska se vad jag kan göra för att banta den och sidomedarna innan vi köper stålet vi ska bygga dem av.

* Inte minst är CAD-bilderna en bra hjälp för **planering av själva bygget**. Vad behöver göras och i vilken ordning? Hur ska det göras? Hur mycket behövs av olika material och materiel? Får de pluggar jag har tänkt använda plats överallt? Exakt var ska de sitta? Var kan jag fästa plankan? Hur stor behöver förstärkningen mellan bultarna och plywooden vara?

* Det är **enklare att diskutera** projektet med sin byggkamrat och visa hur beslut påverkar resultatet.

Dessutom är det roligt att se redan i början vad det är vi bygger. Det dröjer innan vi har kommit så långt i själva bygget att vi kan göra det.

## Comment 27
Author: Niklas

CAD-skelettet är färdigt och har fått sin plywood-klädsel. I brist på vägledning har jag satt pluggarna var tionde centimeter. Det skulle jag tro är tillräckligt i hållfasthetshänseende.

![](https://files.ifokus.se/u2/dfec3df53a863e4ffa174178f2790c68/default/)

### Skelett, durk och däck.

![](https://files.ifokus.se/u2/5646c78ae7cda91a39f1fb0076c325cd/default/)

### Isjaktens skrov.

## Comment 28
Author: Niklas

När skrovet var färdigmodellerat tog jag itu med **”grillorna”**. 

I byggbeskrivningen för **Isabella KISS** finns en principskiss med förslag om tjocklek på stålet i medarna. 4 millimeter fram och 6 millimeter bak. I övrigt är det upp till var och en att bygga dem efter eget huvud. 

Jag började med att titta på priserna för rostfritt stål och bestämde snabbt att det blir det inte. Det skulle tömma hela budgeten med råge. I stället tittade jag på olika former av **kolstål**. **Balkar, stänger, plattor**. Eftersom vi inte har tillgång till verktyg för att vare sig bocka eller svetsa stål funderade jag över olika **stålprofiler** att utgå ifrån. Ett oliksidigt **vinkelstål** skulle kunna bli en rätt bra med. Två **U-balkar** vända mot varandra kan bli stötdämpare och en större dimension av U-balk kan fungera som fäste i plankan och nosbrädan.

Alla delarna hålls samman av M8-bultar med brickor och muttrar.

![](https://files.ifokus.se/u2/946ffbbd18c66eff22f3f41ea74faf9b/default/)

### Bakmed, stötdämpare och plank-fäste i stål, tänkta för isjakt, sedd framifrån.

![](https://files.ifokus.se/u2/4062891e09a724337548a6f4f394aa22/default/)

### Med till isjakt sedd från sidan.

![](https://files.ifokus.se/u2/e05ce05ecedfcb0f28e34eb629b7eda5/default/)

### Med till isjakt sedd snett bakifrån.

**Oliksidigt vinkelstål** med höjden 130 millimeter tycks inte finnas i godstjocklekar under 8 millimeter. Rekommenderad tjocklek är 4 mm (styrmeden) och 6 mm (bakmedarna). 

**Antingen** får jag använda 8 millimeter, vilket blir rejält tungt och **överdimensionerat**, eller också måste jag göra höjden på medarna lägre (80 mm bak och 65 mm fram), vilket gör dem **olämpliga för segling på snöbelagd is**. Jag tror inte att tjockleken på medarna påverkar hastighetsprestanda nämnvärt. Den del av meden som rör vid isen blir lika stor med 4 mm som med 8 mm. Detta eftersom medarna ska slipas i 45 graders vinkel. Det blir med andra ord en smal vass egg som står på isen i bägge fallen.

![](https://files.ifokus.se/u2/0f43b01773cae8baf887dbf6198a253d/default/)

### Till vänster profil av 4 mm bred med och till höger en 8 mm bred med. Friktionen borde bli ungefär densamma för bägge.

Jag **lutar åt den överdimensionerade** varianten. Det vore tråkigt att hindras från segling därför att det ligger snö på isen, med tanke på hur sällan det tycks ligga bra blankis.

Baserat på med-konstruktionen ovan kommer en med inklusive stötdämpare och plankfäste att väga **ungefär 13 kilo**. Enbart meden står för hälften av det. Totalt stål med en vikt runt 40 kilo per isjakt.

## Comment 29
Author: Niklas

![](https://files.ifokus.se/u2/3357d32ae094a1f6cbb21158a9c586df/)

### Skiss av med som möter en ojämnhet i isen.

När man bygger bilar vill man ha **så låg ofjädrad vikt som möjligt**. Ofjädrad vikt på en bil är vanligtvis hjulen, bromsskivor, bromsbackar, hjulaxel, med mera. 

**Ojämnheter** i vägen **fångas** i första hand upp **av däcken**. Större ojämnheter, som däcken inte kan absorbera, fångas av stötdämparna. Om bilen vore ofjädrad skulle däcken fortfarande absorbera mindre ojämnheter medan resten av bilen skulle hoppa upp för att absorbera stora ojämnheter som farthinder. Det skulle utsätta bilen för stora påfrestningar och den skulle slitas betydligt fortare.

På en isjakt är det likadant. För att få en **behaglig färd och minska slitaget** på delarna behöver isjakten ha stötdämpare.

**Stötdämparen på isjakten** är egentligen bara en led som kan vicka framåt och bakåt. När det dyker upp en ojämnhet vid främre delen av meden (punkt A) börjar den vika sig uppåt. När ojämnheten är rakt under leden (punkt B)  är isjakten vid sin högsta punkt innan den börjar sjunka ner igen på andra sidan ojämnheten. Det betyder att nivåhöjningen skedde under sträckan mellan punkt A och punkt B, som alltså inte bör vara för kort. Om leden satt ovanför punkt A skulle den inte göra någon nytta.

**Om leden i stället vore stum** skulle hela nivåhöjningen ske vid punkt A och stöten skulle både kännas mycket mer och slita hårdare på isjakten. **Färden skulle bli stötigare**.

Isjakter har ofta **två typer av fjädring**. Den ena är leden ovanför medarna som kan vicka framåt och bakåt. Den motsvarar bilens däck. Den andra fjädringen är plankan som håller bakmedarna och nosbrädan som håller styrmeden. Plankan och nosbrädan bör fjädra över ojämnheter som är för stora för att lederna ska kunna fånga upp dem. Hur stum eller mjuk plankan och nosbrädan är viktigt för hur isjakten beter sig.

Förutom att isjaktens stötdämpare gör färden behagligare, gör de **också isjakten snabbare**. I en ofjädrad isjakt kommer hela isjaktens och förarens vikt att utsättas för krafter uppåt vid ojämnheter. Dessa krafter motverkar farten framåt. På en fjädrad isjakt är det huvudsakligen den ofjädrade vikten (medarna) som utsätts för den uppåtriktade kraften. Farten minskar därför inte lika mycket av ojämn is.

Ytterligare en fördel med stötdämpare är att medarna inte lika lätt lyfter från isen vid ojämnheter. Det i sin tur betyder att **risken att tappa kontrollen blir mindre** eftersom medar som befinner sig i luften varken duger till att hålla kursen eller styra.

Det finns mycket **enklare stötdämpare för isjakter** än den ovan. I stället för de två motställda U-balkarna med en bult igenom, kan man överföra samma funktion till medarna genom att fästa dem med en enda bult som låter dem vicka framåt och bakåt. Då behöver man i stället ändra utformningen av medarnas fästen.

![](https://files.ifokus.se/u2/56563e7116bfffbdecb91bf2abd138d3/default/)

##### En av de enklaste stötdämparna för isjakter.

## Comment 30
Author: Banjoman

#29: Intressant! Det är mycket man inte vet, och alltid lika roligt att lära sig något nytt! 👍🏻

## Comment 31
Author: starhawk

Angående rorkulten: Jo det har man ju irriterat sig på många gånger. I Kajaken har man en pinne som sticker ut mellan fötterna, skall man styra åt höger så petar man den åt höger. Instinktivt vill man styra som på en cykel och rikta den där pinnen åt det håll man vill styra. Varför ser det nu ut på det sättet? Svaret är att det gör dragningen av linorna lättare, man behöver inte korsa dom någonstans.

## Comment 32
Author: Niklas

Jag har ritat några olika konstruktioner av isjaktmedar, stötdämpare och fästen. När det gick upp för mig att den första varianten skulle väga så mycket som 14 kilo x 3 tänkte jag att det måste gå att förenkla och förbättra dem. Till att börja med gjorde jag dem mer kompakta och tog bort material som inte påverkade funktion eller hållbarhet. Här är resultatet. 

![](https://files.ifokus.se/u2/183318213fa26d9e9e4cdca4cb57ef86/default/)

### Lättare med och fäste med kompaktare utformning.

Det kan gå att göra den ytterligare lite lättare när man väl arbetar med dem. Designen duger i alla fall att utgå ifrån.

DN-jakter och många andra modeller av isjakter har stötdämpare inbyggda i meden och fästet. Det är en betydligt smidigare konstruktion samtidigt som den väger ännu mindre. I princip ser de ut så här:

![](https://files.ifokus.se/u2/8b37cd1f3402a4423e9bac830f943306/default/)

### Enklare konstruktion där stötdämparen är integrerad i meden och fästet.

Här är jag osäker på hur kursstabil meden blir. Den sitter fast i en enda punkt som dessutom är rörlig för att den ska kunna fjädra. Drar man åt skruven för hårt är risken att meden har svårt att flexa över ojämnheter. Drar man åt den för löst är risken i stället att det finns ett spelrum för meden att röra sig lite åt sidorna, vilket riskerar att påverka hastighet och kursstabilitet.

Tills vidare siktar vi på att bygga den kompaktare modellen som sparar mycket vikt, men innehåller lika många delar som originaldesignen.

Nedan är alla tre modellerna med teoretiskt beräknade vikter.

![](https://files.ifokus.se/u2/58875cf5abd5ee3507707165a38496a0/default/)

### Tre typer av isjaktmedar med stötdämpare och fästen.

I Bernd Stümers instruktion finns beskrivet en lösning för att ställa in bakmedarna så att de är helt parallella med varandra.  Se nedan.

![](https://files.ifokus.se/u2/407cddc40c5ee239be5183652e39e187/default/)

### Genom att göra hålet för bakre fästbulten lite större än bultens diameter blir det utrymme för att justera medens parallellitet med andra bakmeden.

## Comment 33
Author: Niklas

**Styret** till styrmeden var en utmaning rent designmässigt. Det är alltså den del som sitter på meden i fören och som styrlinorna ska sitta fast i så att man kan styra isjakten. Det är egentligen en väldigt okomplicerad del med en enkel funktion. 

Utmaningen var att vi måste bygga den utan att bocka eller svetsa stål. Jag började med en vinkelstång som är 40 x 40 mm och har 4 mm godstjocklek. Att jag valde just den berodde på att den skulle kunna konverteras till ett fungerande men urfult styre med fyra borrade hål.

![](https://files.ifokus.se/u2/5d21616891b898b47e1243c36f1b4251/default/)

### En vinkelstång.

Det är ingenting som pryder en isjakt som den är. Hur skulle vi åtgärda det? Jag gick igenom ett gäng iterationer innan jag hittade en design som jag är nöjd med. Genom att rita tre böjda streck på vinkelstången och såga bort stålet utanför strecken blir den i mitt eget tycke riktigt elegant. 🙂 

![](https://files.ifokus.se/u2/19467ddaaf517ee2a211afb07b7d3b55/default/)

### Voilà, ett styre värdigt en isjakt!

## Comment 34
Author: Banjoman

#33: Både snyggt och snitsigt tänkt! 👍🏻

## Comment 35
Author: Niklas

#34: 🙂 

Här är fler bilder av konstruktionen som den ser ut nu.

![](https://files.ifokus.se/u2/7e743ca3741541e2030b3bf3ff12ab07/default/)

### Närbild av vänster sidomed, inklusive stötdämpare.

![](https://files.ifokus.se/u2/3942051fc7e81cd58d69377de44d9576/default/)

### Förskrovet utan däck.

![](https://files.ifokus.se/u2/fb86b9dcde8a0ce9b6ff62cf00314eb3/default/)

### Förskrovet med däck.

![](https://files.ifokus.se/u2/b260ac20fcb16d514976218fde197f52/default/)

### Skrovet med plankan, nosbrädan och medar ovanifrån.

![](https://files.ifokus.se/u2/36ef35ce154d12ef0ac13a422321ff60/default/)

### Skrovet med plankan, nosbrädan och medar underifrån.

![](https://files.ifokus.se/u2/b8fda8e1491f122e9d6ff43ea764108b/default/)

### Skrovet, plankan, nosbrädan och medarna från höger sida.

![](https://files.ifokus.se/u2/91431adc892198ff39663e129137bc70/default/)

### Skrovets skelett, plankan, nosbrädan och medarna utan durk och däck.

![](https://files.ifokus.se/u2/56b11f0b200e72051c51349d954610c6/default/)

### Närbild av styrmeden.

## Comment 36
Author: Niklas

En till video av CAD-modellen. Just det här är bara lek, men det finns [många praktiska nyttor](https://knivtillverkningochslojd.ifokus.se/discussion/1497221/fran-ide-till-isjakt?postId=19464720#26) med att ha tredimensionella modeller medan man bygger något nytt som inte har funnits tidigare. Inte minst om man ska göra en **illustrerad byggbeskrivning**. I CAD-programmet kan du ta bilder ur vilken vinkel och på vilket avstånd som helst.

## Comment 37
Author: Niklas

Nu har jag beställt en flaska Titebond Ultimate III trälim efter tips från Banjoman. Det säljs i mängder av storlekar. Jag valde enlitersflaskan. Sammanlagt räknar jag med att det kommer att gå åt en hel del.

Det är billigast på Amazon.se, men Verkter.se hade ett par dagar kortare leveranstid och kostade bara tio kronor mer så jag beställde där. Har inte haft med dem att göra tidigare.

» [Titebond Ultimate III trälim för utomhusbruk](http://www.titebond.com/App_Static/literature/glues/FF681_TBIIIUltimateBrochureTB.pdf)

## Comment 38
Author: Niklas

Nu är byggbeskrivningen på god väg. Tanken med den är att vi inte ska behöva fundera över varje steg när vi arbetar. Det är roligare om vi kan lägga tid på jobbet i stället när vi väl är igång med det praktiska.

Jag har delat upp beskrivningen i isjaktens olika delar: Ram, durk, däck, mastfot, planka, nosbräda, styrning och medar. Under varje avsnitt är det en punktlista med bilder som stöd.

## Comment 39
Author: Banjoman

#37: Låter bra! Snabb leverans är inte minst tacksamt om du under pågående arbete upptäcker att en liter borde varit fler.

En liten kommentar till det där med limning: jag skrev i ett tidigare inlägg att en teknik för att fördela limmet jämt är att använda roller. Jag har sett det omnämnt av vad som brukar bara mycket välinformerade källor, men konstaterade när jag testade det själv härförleden att rollern i så fall inte bör vara för absorberande!

För att prova högg jag en gammal lackroller i skumgummi som låg bland penslar och annat målerirelaterat, och denn fann jag sög åt sig väl mycket lim jämfört med hur mycket den fördelade över ytan. 

Så för min del kommer jag nog återgå till de tandade plastspatlar jag är van vid se'n tidigare – det skulle säkert gå att experimentera sig fram till en rollertyp som fungerar bättre, men jag kan inte säga att behovet att byta teknik känns så stort att jag kommer bry mig.

## Comment 40
Author: Niklas

#39: Tack för det tipset. När du skriver det låter det logiskt. Den ska nog mer ha funktionen av en utstrykare än en svamp. 👍🏻 

Jag såg i instruktionen för limmet att de rekommenderade olika tvingtryck, uttryckt i psi, beroende på om det är mjukt, mellanhårt eller hårt trä som ska limmas. Jag har aldrig funderat över trycket utan brukar bara pressa ihop så mycket som tvingarna klarar. Jag har inte ens sett tryckgraderade tvingar. 🙂

## Comment 41
Author: Niklas

Nu har vi planhyvlat och sågat de flesta delarna av ramarna till rätt längder. Nästa steg är att rita ut och såga sidoprofilerna på alla delar. Därefter kan vi nog slipa, passa ihop och limma ramarna.

Det är lite meck i och med att vi inte själva äger alla verktyg som behövs. Planhyvling och viss kapning gjorde vi hos en granne till min bror. Grannen är möbelsnickare. Resten av kapningen gjorde vi hemma med en kapsåg jag lånade av brorsan, som också är snickare.

## Comment 42
Author: Banjoman

#41: Spännande! Det är alltid, tycker jag, en intressant blandning av fröjd och fruktan när man går från planering och anskaffande till att omsätta i praktiken!

## Comment 43
Author: Niklas

#42: Det håller jag med om. Det är då det kan kosta pengar att begå misstag. Jag brukar lugna mig med att alla misstag går att rätta till och att projektet handlar mer om nöje än allvar. 🙂

## Comment 44
Author: Banjoman

#43: Eller värre än pengar: tid och förspilld möda! 🥺

## Comment 45
Author: Emo

Det viktigaste när man håller på med ett sådant projekt är (enligt min mening) att det är roligt. Sen hoppas man ju att undvika för många misstag och för höga kostnader. Att göra det själv är mycket värt.

## Comment 46
Author: Banjoman

#40: En sent påkommen ytterligare kommentar till det där med att använda roller för att stryka på lim: jag gjorde ett nytt försök med den tekniken i går [när jag skulle limma fast bänkhakelaminatet på min (blivande) hyvelbänk](https://knivtillverkningochslojd.ifokus.se/discussion/1500723/bygge-av-en-hyvelbank-(del-2)#208), och upptäckte då att det fungerar fantastiskt bra, med mycket mindre dropp och spill än jag fått med spatel, **förutsatt att jag först lät rollern laddas med lim!**

Jag körde med en vanlig (byggmarknadens billiga egna märke) skumgummiroller avsedd för lackfärg, och så snart den bara sugit åt sig tillräckligt mycket lim (vilket gick ganska fort) var det en mycket mer precis och betydligt enklare appliceringsmetod än plastspatel.

*Detta skola hädanefter bliva min musik!*

(Nästa gång kommer jag dessutom ladda den i förväg genom att rulla den i en lagom limpöl på en bit gladpack eller dylikt, innan jag börjar lägga lim på virket.)

Hur går det förresten med isjakteriet? Ligger projektet månne på is (ha!) nu när solen skiner och i(n)spirationen tryter i takt därmed? Eller bygger du bara vidare i all stillhet?

## Comment 47
Author: Niklas

#46: Kul att höra om rollermetoden. Skulle det inte gå att använda en hård roller, exempelvis sån man använder vid textiltryck, som inte har något som kan suga åt sig? Jag tänker att det blir en hel del spill av det rollern suger åt sig och limmet är inte alldeles gratis.

Isjaktsbygget är inte avsiktligt lagt på is (🙂). Det är bara det att min dotter jobbar så mycket att vi inte har haft tid att göra mer sen senast. Jag vill inte jobba med det ensam så att hon går miste om allt det roliga.