Hur mycket kan trä böjas?
Jag fattar att frågan är av typen ”vad är meningen med livet”, men finns det någon tabell eller liknande man kan använda för att se hur mycket en viss tjocklek av ett visst träslag kan böjas utan att man måste basa det?
Just nu funderar jag över 26 x 120 mm ekplankor. Jag tror att den böj jag vill göra inte ska vara ett problem, men det vore bra att veta.
#0: Jag är mycket långt ifrån att vara någon expert på frågan, men så pass mycket har jag hört från och läst av de som vet mer i ämnet, att jag kan säga att "det beror på".
Till de viktigare faktorerna hör hur torrt träet är, och hur det har torkats.
Alldeles färskt virke -- nyss fällt och lika nyss sågat -- kan vara förvånansvärt böjligt, men detta är en egenskap som försvinner mycket fort, om inte inom minuter så i alla fall inom timmar eller dygn.
Lufttorkat virke kan fortfarande ha en viss böjlighet i behåll.
Ugnstorkat virke (och nästan allt virke du kan köpa på byggmarknad eller brädgård är nuförtiden ugnstorkat) är i så gott som alla sammanhang omöjligt att med gott resultat (= inga sprickor, och bibehållen kurvatur sedan det tagits ur böjformen) böja utan att först basa det.
Problemen är, som redan antytts, framförallt risken att spräcka/knäcka ämnet, samt dess vilja att fjädra tillbaka till ursprungsformen. Ärligt talat tror jag inte att torr tumstjock ek låter sig böjas särskilt långt, och jag trro också att det blir svårt att få den att stanna kvar i önskat läge.
Det enda alternativ jag vet om till basning är ett specialbehandlat material, som på engelska kallas "cold-bend hardwood". Om detta finns att få tag i även i Sverige vet jag inte, och inte heller hur bra det skulle vara för isjaktsbygge (för jag antar att det är det vi talar om?)
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
#1: Jag läste nyligen några avhandlingar om att böja trä med hjälp av komprimering. Tydligen är det så att trä låter sig komprimeras upp till 30 procent utan att bli förstört, medan det tål att dras ut endast 1 till 2 procent innan det bryts. Det låter som om cold-bend hardwood kan ha något med det att göra.
Från SkogsSverige:
”Den hoppressning som träet kan utstå på trycksidan vid böjning efter basning kan däremot uppgå till ca 30%. Detta betyder att huvuddelen av deformationen vid böjningen måste styras på den tryckta sidan. I böjningsanordningar förser man därför den konvexa (dragna) ytan med ett stålband med fixerade ändstopp som får ta upp dragpåkänningar. All längdförändring koncentreras på den tryckta sidan som komprimeras.”
» Vilka metoder för att böja trä finns det? | SkogsSverige
» Forma komprimerat trä - maskinell bearbetning av fria former av Peter Conradsson
Här finns fina bilder av hur det kan se ut att böja trä med komprimering (och basning):
Det jag vill åstadkomma är betydligt mindre kurvor. Se bifogad bild där den röda linjen visar böjningen. Ovan skrev jag att tjockleken var 26 x 120 mm. Det blir troligen 21 x 95 mm i stället
#2: Intressanta länkar!
Jag väljer nog att i just det här ärendet avstå från vidare synpunkter -- det lilla jag vet, eller i alla fall tror mig veta (och det är inte mycket, det) är rent teoretiskt och inte baserat på egna erfarenheter, utan på vad jag läst mig till.
Lycka till säger jag icke desto mindre: må dina bananer varda så böjda som övligt är!
"Oh bury me thar! With my battered git-tar!
A-screamin' my heart out fer yew!"
😀