Precis vilka mått det hela landar i återstår och se, och beror på vad virket har att säga i ärendet, men jag har i alla fall börjat med att skaffa just virke, i form av tre råsågade plankor i ask, kring 200 mm breda, 2500 mm långa och 52 mm tjocka.

Dessa har jag nu börjat initialbehandla, genom att kapa lagom långa stycken …

… på vilka jag först hyvlar ena sidan plan och (någotsånär) slät, och därmed skapar en första referensyta.

Därefter hyvlar jag ena kanten rak, slät och vinkelrät mot referensytan …

… vilket ger tillfyllest referens för att på bandsågen såga av ett stycke ur yttersta kanten, snäppet tjockare än vad jag tänker mig att hyllplanen skall bli.

Efter varje sågsnitt hyvlar jag en ny referenskant, dels för att få nära nog identiskt resultat, sågsnitt efter sågsnitt, dels för att undvika risken att små fel ackumuleras över att antal snitt, och till sist skapar sniskor och snedheter.

Dessutom innebär den ständigt återställda referenskanten att varje ämne per automatik får en så gott som fix och färdig egen referensyta och -kant, vilket kommer spara mycket tid och arbete längre fram.

Då plankorna är vanligt standardvirke, med liggande årsringar får den här processen dessutom till resultat att ämnena ges mer eller mindre stående dylika, och därmed blir såväl mer lika varandra i ytteckningen (vilket kommer vara av godo när de skall limmas samman till hyllplan och paneler) som mer formstabila.

Det sistnämnda är inte minst intressant i ljuset av att jag valt att börja bearbeta plankorna ledsamma jag fått hem dem; det är allså högst önskvärt att det färdigsågade ämnena är så lite benägna som möjligt att missformas under det att de får acklimatisera sig till verkstadsklimatet, i vilket syfte jag börjar med att strölägga dem.

Proceduren fortsätter på samma vis: hyvla ena sidan tilll referensyta, hyvla referenskant, såga av ett ämne, hyvla ny referenskant …

… allt under det att den strölagda ämneshögen växer – här är t.ex. samtliga hyllplansämnen färdigsågade till 13/16" tjocklek (jag planerar att göra hyllplanen nå'nstans mellan 11/16" och 3/4" tjocka, så lite marginal behövs ju) …

… varpå jag tog vid med att framställa ämnen till ryggpanelerna (sågade till1/2" råtjocklek) …

… till sammanlagt 40 dylika, liksom ämnen till hyllbärare (8 stycken à 9/16" och 2 stycken à 7/8").

I takt med att fler plankbitar togs under behandling fortsatte den strölagda ämneshögen att växa …

… och blev det så så småningom dags att ta itu med det längsta stycket – det ur vilket ämnena till benen skulle sågas.

Mycket hyvelspån blir det!

Det är inga små projekt du ger dig på.😳
Den fina hyvelbänken kommer väl till pass.😎👍

Då jag använt en av plankorna som anteckningsblock tyckte jag det var säkrast att fotografera mina notiser …

… innan de transmogrifierades till såg- och hyvelspån …

… och strölades tillsammans med sina kamrater för att under ett par veckors tid acklimatisera sig till min verkstad, som så här års är som allra torrast (19 à 20° varmt och 35 à 40 % relativ luftfuktighet ger en jämviktsfukthalt i virket på 7,5 à 8 %).

Under de veckor virket varit på torken har jag bland annat roat med mig att åstadkomma färgprover för de delar jag planerar att måla …

… och har i detta syfte testa linoljevax blandad med linoljefärg, linoljelasyr, ren linoljefärg samt kaseinfärg, såväl ren som efterbehandlad med linoljevax respektive kokt linolja.

Sedan hustrun och jag gjort utförliga jämförelser med färgskalan i rummet där bokhyllan skall stå, föll valet till sist på ren linoljefärg i nyansen [ljust engelskt röd]https://ottossonfarg.com/produkt/linoljefarg-aa-10a-ljus-engelskt-rod/) från Ottossons Färgmakeri i Genarp, vilket på bilden är provbiten längst till höger i övre raden.

Sedan de råsågade ämnena fått acklimatisera sig till verksta'n under tre veckor var det så dags att börja bearbeta dem, varvid jag valde att börja med det som skall bli de sex hyllplanen.

Steg 1 var att med hjälp av ådringen sortera dem i den ordning de sågats, för enhetligast möjliga färg och ådring, även om jag på grund av ett par slarvsnitt med badsågen blev tvungen att så gott det gick fylla ut högen med två ämnen sågade ur en annan planka; förhoppningsvis kommer detta inte bli allt för iögonenfallande …

… varefter det var dags att med vindlattor (eller, som jag numera tenderar att i mitt stilla sinne kalla dem, sniskepinnar, ity de är pinnar som hjälper mig att se om virket är på sniskan eller inte), rätskiva och vinkelhake hyvla referensytorna släta och raka, samt kanterna raka och vinkelräta mot referensytorna …

… till dess jag hade fem ämnen färdigpassade, och sammanspända på försök för att kolla att samtliga fogar sluter sig helt även under blott måttligt tryck.

Det ska bli en fin tid framöver att få följa ditt bokhylla-bygge 😀

#24 Tusen tack skall du ha! 😊

Innan det var dags att övergå till limning ritade jag en snickartriangel på ämnenas reverssidor; då jag i det här skedet valt att bara hyvla referensytorna släta, och således kommer lägga dessa nedåt i limknektarna, kommer en dylik vara till stor hjälp för att vara säker på att ämnena limmas samman i rätt ordning och på rätt håll!

Dags, alltså, att börja limma! Jag har valt att köra med [Old Brown Glue](), ett flytande hudlim, då det dels är starkt och bra, dels väldigt tacksamt att arbeta med när fogarna blir många, ity det har en lång öppettid om man värmer det i vattenbad till en 60 grader eller så. Dessutom är det så praktiskt inrättat att man kan applicera det med en bra pensel, eftersom det är enkelt att göra den helt ren igen efteråt med bara varmt vatten.

Vartefter som lim strukits på fogarna lägger jag upp dem i limknektarna …

… och tynger ner dem med blyhagel …

… stryker lim på nästa …

… och lägger även den på plats …

… till dess samtliga fem ämnen är ditlagda och limknekarna åtdragna, verefter jag vänder på det hela och kollar så att jag inte fått några nämnvärda ojämnheter på referenssidan …

… varpå det hela får sitta i spänn över natten – medlajens baksida när limmet har en lång öppettid är förstås att det också tar lång tid på sig för att härda, men det är det värt!

Här ser man för övrigt triangeln på nytt, som verkligen var till stor hjälp för att undvika att ämnena hamnade bakvänt eller i fel ordning.

Sedan limmet härdat putsade jag och jämnade till den nyvordna gemensamma referensytan, och dubbelkollade dessutom referenkanten också …

… samt stöthyvlade ena kortändan vederbörligen vinkelrät …

… varpå hyllpansämnet lades till handlingarna, tillsammans med sina fem kamrater.

I ett senare skede skall jag hyvla dem alla till +/- samma tjocklek och bredd, samt korta dem till ösnkad längd, men för närvarande räcker det att de alla fått referensyta och -kant, samt en vinkelrät kortända.

Med hyllämnena avverkade var det det så dags för nästa delprojekt: det som skall bli bokhyllans topp.

Till det ändamålet började jag med sju ämnen, samtliga 1-1/8" tum tjocka, knappt 2" breda och unegfär 52" långa …

… vilka jag omgående koortade till 49-3/4", så att min 50" långa (och längsta) rätskiva skulle räcka till över hela längden och ändå sticka ut över ändarna; på så vis tordes jag hoppas på att det skulle gå mer geschwindt att få till en god nog passning mellan ämnena inför sammanlimningen …

… och till yttermera viss- och säkerhet testade jag löpande att det inte krävdes allför mycket tvingtvång för att få samtliga glipor att sluta sig.

När jag efter en del ytterligare finputsande var nöjd med resultatet var det så dags att limma samman ämnena, varpå de ställdes åt sidan under det att limmet fick härda över natten.

Under tiden passade jag på att sortera och dela in de betydligt mindre (1/2" tjocka och 22" långa) men också betydligt fler (sammanlagt hela 40) ämnen av vilka jag avser limma samman baksidespanelerna.

Sedan limmet hade härdat var det så dags …

… att ta den åstadkomna skivan under behandling.

Jag började därvidlag med att hyvla den ojämna undersidan slät och plan i alla led …

… alltsammans i akt och mening att göra den till referensyta – det är ju nämligen den sidan som skall ligga an mot underredet, medan ovansidan förstås skall göras snygg och jämn, men inte beöver passa mot något annat än luften, vilket förstås är ett mindre kinkigt uppdrag … 🤪

Därefter förvandlade jag det som skall bli framkanten …

… till referenskant …

… och konstaterade därvidlag (om än inte för första gången) att framtången på min hyvelbänk har ett veritabelt järngrepp: det var inga som helst problem att hålla fast en så pass lång och bred skiva som detta medan kanten hyvlades! 😅

Sedan strök jag längs skivans samtliga kanter till önskad slutgiltig tjocklek – 7/8" = 22,225 mm …

… och hyvlade systematiskt ned den blivande ovansidan …

… till linjen i fråga.

Då ovansidan som sagt var inte behöver passa mot något annat är det inte kinkigt på någon eller några tiondels millimeter när om skivan är exakt lika tjock överallt – det viktiga är att den ser jämntjock ut och har en vacker yta.

Efter att ha dubbelkollat ovansidan med sniskepinnar och rätskiva …

… var det så dags att med panelstrykmåttet stryka ut bredden parallellt med referenskanten …

… och så hyvla reverskanten …

… vinkelrät …

… och rak.

Detta är inte slutgiltig bredd – den kommer avgöras av hur djupa hyllplanen faktiskt blir till sist – men med en parallell, vinkelrät och rak reverskant kan jag såga bort överskottet i bandsågen med just reverskanten mot parallellanslaget; min lilla bandsåg har ju inte djupkapacitet nog för att i stället hålla an mot referenskanten.

Till sist stöthyvlade jag de bägge ändarna …

… och hade sedan ett färdigt ämne till ovanstycket!

Precisionen och noggrannheten i
hantverket imponerar 👍👍👏👏